Det är väldigt sällan vi måste lämna Molle ensam hemma längre än ett par timmar.

Men ibland händer det ju att man måste.

Som i tisdags hade jag heldagsföreläsning med jobbet och husse jobbar ju bara dagtid.

Ut med hunden från morgonen. Han får gå så långt och länge han själv vill, för i vanliga fall skiter han sen är det tvärstopp och raka spåret hem!

Sedan fick han vara hemma de där 8 timmarna, och det är skönt att veta att han sover när man är borta.

Så under den tiden är man ju så stressad och vill bara komma hem till honom. Tänker på tiden sedan han var ute sist. Får dåligt samvete och mattehjärtat -jag säger som hon i Glada Hudik teatern - går ur led.

Och när man kommer hem möts man av tröttaste fejset någonsin. Trär på honom kopplet och får ut honom så mycket som bilden visar:

Sen skulle han in och lägga sig igen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den 28:e februari i år fick vi säga farväl till vår älskade, älskade vän. Det är idag fem veckor sedan och det gör lika ont fortfarande. Vi är så ledsna över att ha förlorat vår lilla bäbis.   Moltas Du kommer alltid att finnas i våra hjär...

Jag bloggar lite om Moltas på min andra blogg som ni hittar HÄR.     ...

Skulle bara titta in för att säga att Moltas lever och har det bra!             ...

På den här dagen, på alla hjärtans dag för fem år sedan kom vi hem med våran Moltas!                   Älskling!...

Molle är barnvakt åt Rulle i helgen!                      ...