Nu har vi precis kommit hem från "farmor och farfar".

Roy ger sig inte och det gör inte Molle heller. Roy säger åt honom att hålla sig på avstånd från honom, Moltas svarar med att vilja leka ännu mer. Han visar sig aldrig underlägsen Roy och går på som bara tusan för att få leka.

Arslet i vädret. Dampe och Berit var också där med deras Jämthundstik Samba.

Det går bättre med henne, men hon vill helst inte ha något med honom att göra heller.

Dagens pinsammaste!

Vi skulle gå till bilen efter besöket hos "farmor och farfar". Daniel gick en bit före mig då jag hade Moltas i koppel och det kan ju ta ett tag för honom att hinna med, speciellt när han måste "kissa" och snusa på allt.

Jag fick upp farten på Moltas genom att börja busa med honom. Jag flaxade med armarna och sprang med Molle vid min sida som tyckte jag var jättekul.

Tjockishundtjockishundtjockishundtjockishund lät jag då jag gjorde mina rörelser samtidigt som jag sprang och tittade ned på lillknulen Moltas.

Då dyker en kille plötsligt upp mitt framför oss i mörkret.

Jag blir knäpptyst och Danne känner inte längre mig.

Tjockishund!

Idag har varit en riktig sova-dag för Molle.

Den framtinade, främmande asfalten och allt grus, sten och kvist i snöhögarna som han försöker tugga i sig, det blir jobbiga små promenader för honom. Sedan att det är jättehalt uppefter snökanterna gör det ju svårare för honom att hitta bra bajsar-platser!

Han går utanför dörren, vänder, sedan ska han in till soffan igen!

Eller sängen...

Ja hur var det där nu? Inte sängen! Men nu ligger han där ibland och snorar på våra kuddar han med!

Man kan ju bara inte låta bli!